Här huserar ett fruntimmer som börjat blogga på gamla dar. Jag kommer att skriva om allt som faller mig in. Hemmet, familjen, Jämtlandsstugan, trädgård men framför allt kommer nog mitt pysslande att ta överhanden.

måndag 23 maj 2011

Min nya kompis

Här höll jag på och påtade i rabatten och satte ner den lilla trädgårdsspaden i jorden. Plötsligt började jorden röra sig och jag skrek i högan sky.
När jag sansat mig och såg vad det var började jag skratta. Vilken underbar krabat som låg där bland stenarna och trodde att han var säker från faror.
Tänk om jag hade satt spaden rakt i honom. Det hade inte varit så roligt.
























































Så småningom vågade han sig ut på gräset. De är inte precis viga de här varelserna. Han kravlade sig fram och trivdes nog inte så bra med att ha blivit störd i sin gömma.














22 kommentarer:

  1. Hi, hi,.. förstår att den skrämde slag på dig - grodprinsen!
    Ha en fin dag! /Bea

    SvaraRadera
  2. Usch...inte tycker jag han är vacker. Men skrämma livet ur en kan de.
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Ha ha, jag förstår att du blev rädd! Tycker det är en charmig liten krabat i all sin "fulhet" :)

    SvaraRadera
  4. Ha ha ha....en sån där besökare brukar jag ha vid växthuset om somrarna. Det värsta är ju bara att han smygbadar i poolen oxå.
    Ha en fin vecka! Kram Åsa.

    SvaraRadera
  5. Du testade inte o pussa på han??? fniss
    Tur du inte högg han iaf. det hade inte känts så vidare.

    SvaraRadera
  6. Stackars lilla krabat, bäst och sticka därifrån!
    Ha det bra!

    SvaraRadera
  7. Du är för rolig du, läste förra inlägget också! Din gubbe verkar helt godkänd som ger dig så fina röda rosor, det är väl rart. Det finns nästan inget gulligare än karlar som köper blommor till sin respektive, då har dom verkligen ansträngt sig och tänkt till.

    Tack också för receptet (!) på virkade jordgubbar, det såg så kul ut, så baske mig tror jag att jag ska virka några jag ock.

    Dom små grodorna eller paddorna eller vad det är dom är väl för söta, det verkar som om dom gör sig bofasta på något vis. Jag tror det betyder tur (jag har ingen aning, men det låter bra, tycker jag) att ha en groda på tomten!

    Stor kram
    Agneta

    SvaraRadera
  8. Hejsan Maidi !
    Innan jag såg vad det var som rörde sig i rabatten, trodde jag det var en mullvad.Jag brukar känna mig som en "padda" ibland,fast jag kan inte hoppa lika bra som den.
    De är rätt så mysiga de där kräldjuren.Kanske inte det vackraste utseendet.Men fenomenala på att skaffa föda med sin klibbiga tunga.Sätt en liten färgprick på den och följ den, så ka den bli Din egna trädgårdspadda.

    Jo med Dennis är det bara bra.Han kom hem i Fredags, jag har aldrig sett honom så lycklig.Tror han varit deppad i tre år p.g.av den där stomin.
    Det värsta var att han tog stoppande piller så fort han kom hem, för det bara rann ur honom.Det skulle han inte göra sa de på sjukhuset.Så inte vet jag hur det hela förlöper nu.

    Tack för att Du bryr Dig.

    Kram Mi

    SvaraRadera
  9. Du har nu samma erfarenhet som jag ,det är med hjärtat i halsgropen som jag rensar i mitt stenparti där brukar finnas gott om den sorten ,kramis Nette

    SvaraRadera
  10. Åh, vad fin! Han kunde varit hos mig, jag samlar på grodor :)

    SvaraRadera
  11. Men Göta Petter !! Tänk att skrämmas så. Vi har sådana i stugan. De sitter ibland i ett hörn på altanen. Jag vet inte om jag tycker att de ska vara där. Kram Eva

    SvaraRadera
  12. Jag hade också vrålat högt!!! Gillar inte de där djuren, iaf inte i rabatten.

    SvaraRadera
  13. Vilken tur han hade!!! jag hade blivit livrädd , så här på bild var han ändå lite söt när han satt där inne vid stenen /Kram

    SvaraRadera
  14. Här en grod-älskare (eller älskarinna) till.
    Har en liten damm på gården där de brukar komma och ta sej ett dopp.

    Kram Maggan
    http://vindsromantik.blogspot.com/

    SvaraRadera
  15. den var väl inte så söt kanske, mitt yngsta barnbarn fångade två söta grodbarn som fick bo i en glasburk över natten med hål i locket..
    jag sov dåligt den natten, tänkte att nu dör dom..smög ut på morgonen och en var vid liv tack o lov..puh..så den släpptes fri till slut...
    och försvann för gott...det var min grodhistoria kram

    SvaraRadera
  16. Vilken fin kompis du har i trädgården!
    Kram Eva

    SvaraRadera
  17. Vi har också massor med såna i trädgården. Vilken tur att spaden inte gick igenom. Rolig ide att sätta en färgklik på den så att man kann följa den.
    Ha det bra.
    Anje

    SvaraRadera
  18. Han ser litet sur ut ;-)
    Han ska ju för 17 le! Han överlevde ju!!

    SvaraRadera
  19. Jag tror nog det var en förklädd prins, undrar om du testade med en kyss?
    Kram

    SvaraRadera
  20. GAH! jag hade svimmat, tror jag. Fast ännu värre om det hade krälat, då hade jag säkerligen avlidit på fläcken. Fast på bild är ju herr groda eller padda lite gullig...bara lite ;)

    SvaraRadera
  21. De kan konsten att skrämmas rejält, de små rackarna! Jag har också blivit ihjälskrämd... nästan!

    Kram Eva-Mari

    SvaraRadera
  22. Ja, fy, jag förstår om du blev rädd! Dom är ju högst fredliga men kanske inte så mysiga, dessa djur...
    Godnattkram, Monica

    SvaraRadera

Bloggintresserade

Bloggarkiv