Här huserar ett fruntimmer som börjat blogga på gamla dar. Jag kommer att skriva om allt som faller mig in. Hemmet, familjen, Jämtlandsstugan, trädgård men framför allt kommer nog mitt pysslande att ta överhanden.

fredag 30 januari 2015

Vinter

Jag hör till den typen som gillar snö och vinter, om det liksom är riktig vinter. 
Kanske jag skulle ha blivit glad då i morse när jag kikade ut.
Nu blev jag inte det för det här som kommit under natten är tung blötsnö så jag befarar att det snart är isgator överallt.
Bilden är lite mörk för den togs runt 8.00. Det forsätter att snöa stora blöta flingor och jag har redan (10.30) varit ute och skottat 2 gånger.
Vädret är ju ett himla bra samtalsämne så jag fortsätter lite till.
Förra helgen var vi ute på några rundor i skogarna här omkring. 
Något av det roligaste jag vet är att studera andra människor och jösses vad många stilar det finns.
Kolla bara på de 2 bilderna till vänster. T-shirt och shorts !  Inte underligt att man stirrar.
Snickar-Bosse  uppe i Jämtland skickade oss en vinterbild på vår Friggebod. Där är det härlig orörd vit snö:)

Den senaste veckan har vi haft lite sjukstuga här hemma.
Äldsta barnbarnet har genomgått en liten operation och hon fick absolut inte göra något själv den första veckan efter operationen.  
Det var nästan självklart att jag skulle få uppgiften att hjälpa henne eftersom alla andra jobbar.
Det har varit skönt att ha henne här just den här veckan för det har skingrat tankarna för mig.
Förra Onsdagen var vi nämligen tvungna att ta beslutet om att vår älskade Knutte skulle få somna in.
Han blev drygt 15 år. I slutet var han senil, döv och såg illa, men största anledningen till att vi tog beslutet var att han fick mer och mer ont i höfterna. Nu slipper han det onda men det är inte klokt vad man sörjer sin vän.

Det finns en bro som förbinder Himlen och Jorden.
Den kallas för Regnbågsbron på grund av dess många vackra färger.
Alldeles bredvid Regnbågsbron ligger ett land med vattendrag, kullar och dalar med mjukt, friskt gräs.
När ett älskat husdjur dör kommer det till denna plats.
Där finns alltid mat och vatten, och varmt vårväder.
De gamla och svaga djuren blir unga igen.
De som blivit skadade blir hela igen.
De leker med varandra hela dagarna.
Men det är en sak som saknas.
De är inte tillsammans med den speciella person som älskade dem på Jorden.
Så varje dag springer de runt och leker tills en dag kommer då de plötsligt slutar leka och tittar upp.
Deras nosar sniffar, öronen spetsas och blicken skärps och plötsligt lösgör sig en från gruppen.
Du har blivit upptäckt och när du och din speciella vän möts samsas ni i en glädjefylld omfamning som varar för evigt.
Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker det älskade huvudet och du tittar än en gång in i ögonen på ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv men aldrig i ditt hjärta.
Sedan går ni över Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas.
Vi ses Knutte!
Ha nu en fin helg alla där ute..

Kram på er
Maidi

32 kommentarer:

  1. Mysigt att få rå om barnbarnet, bra sätt att skingra tankar! Blötsnö här oxå, nu ska vi ge oss ut på dåliga vägar, vi ska på begravning så inte läge att utebli.

    SvaraRadera
  2. T-shirt och shorts i snöväder verkar lite knäppt men kul med bilden.
    Tråkigt med Knutte, det känns verkligen när en familjemedlem försvinner men tur att du har barnbarnet att pyssla om.
    Ha en fin helg, vännen!
    Kramar Eva

    SvaraRadera
  3. Beklagar Knutte. Så tungt att skiljas från en vän. Han ser så söt, klok, go och busig ut på bilderna.
    Versen en riktig snyftare. Nu sitter jag här och snorar. Hoppas den stämmer.
    Allt gott och varma kramar
    Anette

    SvaraRadera
  4. Men så sorgligt med Knutte, men nu har han det skönt i sin 'vovve himmel'.
    Så vackert du skrivit Maidi, så att tårarna föll men det är tillåtet att gråta och sörja, jag lider med dig.

    Om den där vintern kunde bli som den borde, men se den bara jäklas med oss. En vit vinter är bättre än detta slask och blask.

    Sköt om dig, varma tröste kramar/ Eva

    SvaraRadera
  5. Men så sorgligt, och så fint du skriver.
    Att mista ett husdjur är så fruktansvärt
    ledsamt, jag vet.
    En stor kram till dig
    AnnaMaria

    SvaraRadera
  6. Åå det er så vondt å miste sine dyr, en blir jo så utrolig glad i de så det blir ett stort tomrom lenge etterpå.

    Fine bilder og klem fra meg.

    SvaraRadera
  7. Åh, så rörd jag blev! Så fint. Ja, jag har ju förstått hur mycket ni älskade er lilla hund, så det är klart att saknaden blir stor. men ni gjorde det som var bäst för honom och inte för er!
    Hoppas att barnbarnet har hämtat sig bra efter sin operation, det är väl skönt att känna att man behövs, eller hur?
    Ha en fin helg, stor tröstekram, Monica

    SvaraRadera
  8. Så fint det var det skrivna om Regnbågsbron.
    Och naturligtvis är det så i djurhimlen. Där slipper de smärta och besvär. Där finns bara värme och glädje. Och ni ses nog igen.
    Men jag förstår att det känns svårt. Kram.

    SvaraRadera
  9. Blir alltid tårögd när jag läser att någon varit tvungen att avliva sin hund. Håller med Bibbi om att det är en vacker text om Regnbågsbron. Känns förtröstansfullt att läsa den. Och så är det alltid gott att ha ett barnbarn hos sig när man behöver skingra tankarna.
    Stor tröstekram och önskan om en fin helg.
    Kram M.E

    SvaraRadera
  10. Förstår din sorg ,tårarna rinner för mig ,Selma är 14 år om en månad .hon börjar nog bli gammal märker vi ,jag tror hon börjar höra dåligt också ,styrkekramar ,Nette

    SvaraRadera
  11. Sååå fint och vackert du beskriver saknaden av din älskade Knutte.Jag vet precis hur det känns och jag vet också att inom en snar framtid måste vi också ta ett sådant beslut. Vår älskade Julie är snart 11 år och har och har haft en hel del krämpor.
    Kramar till er. Finas mammis

    SvaraRadera
  12. Visst är det fint med all snö. Och mer ska det bli under natten. Hoppas på fint fotoväder i morrn.
    Kram

    SvaraRadera
  13. En riktig vinter, är vacker.
    Nuförtiden är det ju alldeles som lite hit, och dit med det.
    Här gällde broddarna på igår, så halt.

    Åhh...ett rätt beslut, men sorgen efter en älskad vovvevän, är stor...det förstår jag.

    KRAMEN

    SvaraRadera
  14. Jag bävar för att ta samma beslut som ni fick göra. Än så länge är vår snart 14åring pigg och förvånansfullt lekfull . Det har ju gått lite uppochner. Sedan vi fick ny hjälp med hans problem har hans mående förbättrats. Vi njuter varje dag av blöta pussar och hoppochskutt i sängen. Men ............
    Fina vinterbilder. Här med. Skulle egentligen kört till stan , men sitter fortfarande här i morgonrock. Stan får bli en annan dag ser jag när jag tittar ut. Lite pyssel el dyl . får bli dagens innehåll.
    Ha det gott . Kram Eva

    SvaraRadera
  15. Uff da det der er ikke lett å bestemme , for det er tungt , men man vet at det er uungåelig hvis de har det vondt . Så fine ord du har skrevet , som et dikt ! Jeg vet hvor vondt det der er , det er så man tror man hører de tasler over gulvet ennå. Koselige bilder du har også ! God søndag ! Klem

    SvaraRadera
  16. Så tråkigt att Knutte inte finns hos er längre. Ibland måste man ta ett svårt beslut. Fint att du kunde ta hand om barnbarnet.
    Anje

    SvaraRadera
  17. Hej! instämmer med föregående,trist med Knutte,men som sagt han har det bra nu<3 tur att du fick passa på barnbarnet,hoppas det gick bra< Ny Månad vet inte vart Januari for förbi..skönt att i går mot ljuset i af.Kram Jessica

    SvaraRadera
  18. Sorgligt med Knutte. Det årsomsättning det ärat ha djur.... Kram!

    SvaraRadera
  19. Nej vad tråkigt att lille knatte inte finns hos er längre! Jag förstår verkligen att det gör ont! Även om man vet att det var bäst för honom så finns ju ändå tomheten och saknaden där! Det är nu snart ett år sedan vi tvingades låta vår hund somna in. Allt gick så snabbt och jag var nog inte riktigt beredd på det trots att jag länge vetat att det nog inte var så lång tid hon hade kvar! Sorgen efter henne var enorm! Jag gick bara och grät i flera dagar!!

    Skönt att barnbarnet kunde få vara hos dig! Bra säkert för både för dig och henne!
    Den där dikten har jag sett tidigare men den är så fin och har man själv haft ett husdjur som man mist så är det nog svårt att läsa den utan att ögonen blir tårfyllda!
    Underbara bilder på Knutte! Man får tänka på allt det fina som de gett under alla år och vara glad över det!

    Snö har vi fått här i massor! Sen blåser det också så det blir stora snödrivor! Lite snö vill jag ha, men inte hur mycket som helst på några dagar!! Usch!
    Men nu är vi inne i februari och snart blir det vår igen! Skönt!

    Kramar från Maria

    SvaraRadera
  20. Tråkigt med vovven ♥ Men säkert meningen då att barnbarnet skulle vara hos dig så du fick lite tröst! Jag gillar också vintern NÄR den är på riktigt! Det ska vara några grader kallt o vägarna åtkörda.Kram på dig! Gunilla

    SvaraRadera
  21. Ser att ni har lite av det vita ni också. Viss skillnad förstå jämfört med vad vi fått. Och mer kommer. Även om vi har snöslunga så är det ett tufft jobb att hålla efter mängderna.
    Tråkigt att Knutte inte finns hos er längre. Så härligt att ha hund - eller katt - men så tufft när de blir gamla och / eller sjuka. Men han fick ju ett långt liv! 15 år är en ansenlig ålder för en hund. Vår senaste blev 16½ - en strävhårig vorsteh. Tomt är det.....

    SvaraRadera
  22. Jag älskar också snön och gör mig glad. Den atomosfera förtrollade magiska gör mig drömmande. Jag hoppas att det kommer så mycket för oss här i Abruzzo. ser dig snart

    SvaraRadera
  23. Så sorgligt med din Knutte... jag gråter när jag läser. Men så fint du skriver sedan, om att mötas igen... det vill jag tro på!
    Kramar till dig från mig / Åsa

    SvaraRadera
  24. Åh det är så ledsamt när våra fyrbenta vänner lämnar oss, ett tomrum som varar väldigt länge. Sköt om dig. Kram Anna

    SvaraRadera
  25. Tråkigt med Knutte. Tag hand om er. Kramar

    SvaraRadera
  26. Jag är fruktansvärt trött på snön... men det är bara att gilla läget som de säger :)
    Så svårt att ta det där beslutet... så sorgligt den dagen man måste...
    Kram

    SvaraRadera
  27. Vi ser nog lite roliga ut till mans när vi försöker promenera i vinterväglag, rädd att ramla o bryta benen. Sorgligt med Knutte men nu mår har säkert bra och slipper ha ont. Svar: Ja det är lite trist att alla slutar blogga. Jag försöker hålla liv i min blogg även om det blir långt mellan inläggen. Instagram är ju lätt och kul.. när man tycker om att fota. Vinterkram

    SvaraRadera
  28. Det knyter sig i magen när jag läser om er lille Knutte, vet ju hur det är när man måste ta farväl av en älskad vän. Tiden går så fort, ena stunden är de små busiga valpar , plötsligt är de vuxna och sen blir de gamla i en rasande fart men att få uppleva så många år som ni fick med Knutte är en gåva.
    Precis som du så älskar jag vinter, snö och kyla men gillar inte när det blir tö och halka så att man knappt kan gå ut men det får man räkna med när man bor så här långt söderut som jag. Tror att jag har varit en eskimå i ett tidigare liv :)
    Kram
    Annika

    SvaraRadera
  29. Åh, så tråkigt att ni inte har kvar er fina Knutte längre! Förstår att saknaden efter honom är stor. Tänk vad åren går fort, och saknaden efter en kär familjevän blir alltid stor. Men ni har haft glädjen att ha honom i familjen under många år.

    Jag gillar också vintern när det är snö och riktig vinter. Nu har vi väldigt mycket snö hos oss. :-) Men hur kan man gå omkring i T-shirt och shorts mitt i vintern??

    Snöiga hälsningar
    Elisabet

    SvaraRadera
  30. Jag är ingen vän av snö. Jo, när den ligger vit och solstrålarna gör att snön
    blir levande och sänder ut gnistor.
    Jag vet hur det känns att ta beslutet att ens vän inte ska finnas mer. Tiden läker alla sår, visst men det blir ärr. Minnen finns kvar, allt trevligt man haft med sin vovve. Fin vers - får jag kopiera den?
    Ha det bra.
    Kram Viola

    SvaraRadera
  31. Åååå söta Knutte finns inte i detta livet längre. Saknade är stor efter en pälskling! kram kram

    SvaraRadera
  32. Åh så jobbigt det är att mista sin trogna kompis.
    Vet själv hur hemskt det är ,och det tar lång tid innan sorgen lämnar en, och man kan trösta sej med dom fina minnena man har.
    Är övertygad om att han säkert tittar till er i fortsättningen också...♥
    Varma kramar / Anneli

    SvaraRadera

Bloggintresserade

Bloggarkiv