Här huserar ett fruntimmer som börjat blogga på gamla dar. Jag kommer att skriva om allt som faller mig in. Hemmet, familjen, Jämtlandsstugan, trädgård men framför allt kommer nog mitt pysslande att ta överhanden.

fredag 22 oktober 2010

Undringar......

Ja en del av er alla har undrat varför mina tonårsbarnbarn bor hos oss.
Jag har pratat med min dotter och hon har gett mig tillåtelse att berätta vår historia.
Många år höll jag problemet alldeles för mig själv och sa ingenting till "gubben" ens en gång men jag visste hur allt låg till. Min dotter drack aldeles för mycket och det gick ut över barnen.
Den äldsta var hos oss så gott som varje helg under sin uppväxt och mellantjejen var ofta hos sin gammelfarmor. Fråga mig inte varför det blev så men så blev det.
När den minsta föddes trodde jag ibland att allt skulle bli bra men ack vad jag bedrog mig. Så småningom när jag började prata med folk om problemet, både på jobbet och på hemmaplan så lättade det en aning. Det gick i alla fall så långt att jag och min älskade "gubbe" bestämde oss för att flytta till kommunen där alla mina tjejer bodde. Vi hade bott här i ca 3 månader när äldsta tjejen ringde och sa : Är det okay för dig mormor så kommer jag nu.
Givetvis stod dörren öppen för henne och hon bodde här i över 1 år innan socialen gick in och placerade även mellantjejen hos oss.
Det finns så mycket annat att berätta också men det hade blivit en hel roman så ni får nöja er med detta.
Här nedan är våra båda tjejer på sin morfars begravning. Det ser kanske uppsluppet ut men det var nog fotografen (sonen) som skojade med dom en del. Morfar (alltså min före detta man) dog efter en lång och jobbig kamp mot lungcancer fast han aldrig rökt i hela sitt liv. Livet är orättvist på så många sätt. Speciellt äldsta tjejen tog detta mycket hårt.

Hur som helst så kanske vi går emot en ljusning för dottern går numera på behandling och det verkar gå väldigt mycket framåt.
Jag har lärt mig genom åren att inte ta ut något i förskott så det får allt gå en lång tid innan jag "vågar" lita på min dotter.
Om jag hade gåvan att skriva hade vårt liv blivit en best-säljare. Det kan jag säga i alla fall.
















Nathalie är den tredje lilla tjejen i syskonskaran och hon bor nu tillsammans med sin pappa.Nathalie och de två andra tjejerna har inte samma pappa och när det blev som det blev fick lilla gumman bo hos pappa Tony.Bilderna nedan är från förra julen och då hade hon fått ett sminkhuvud i julklapp men det lockade lika mycket att sminka alla oss andra som var med.


































Vårt Fredagsmys i kväll blir väldigt enkelt men det är alltid lika gott.















Kramas med varandra för det gör vi







49 kommentarer:

  1. Din familj har inte haft det lätt och har det väl inte ännu.Så bra att du kann(vågar) berätta det här för oss.Helt fantastisk att ni ställer opp och har hand om tjejerna och att det just nu verkar gå bra för din dotter.Hon har det nog svårt nu och jag förstår dig att det kommer att dröja innan du litar på henne.Du är en stark kvinna som kommer att klara av det mesta tror jag.(kanske även att skriva den där bestsellaren)
    Njut av den här helgen och ha det bra.
    Anje

    SvaraRadera
  2. Vilken tur att du,finns! Hoppas att att ordnar sig och att alla ska ha det bra till slut.
    Ha det gott! Kram Åsa.

    SvaraRadera
  3. Det var fint av dig att berätta. Jag har undrat också, men inte velat fråga. Tack för att du delar med dig, det känns skönt att jag inte är ensam om det..! Det var ett riktigt fint och vackert foto på tjejerna. Vilken tur de har i sina tuffa tider, att ha en mormor som ställer upp! Alla har ju inte det. Kramas med varandra säger jag till dig nu! Kram!

    SvaraRadera
  4. Livet är komplicerat och obegripligt många gånger, och man undrar varför det blev som det blev. Skönt att ni fanns/finns i närheten och kan hjälpa era barnbarn.
    Du vet väl om att du är värdefull.
    Kram Anne-Lie

    SvaraRadera
  5. Gripande... vad fint för flickorna, med en varm mormors-famn. Att läsa din varma berättelse i all besrövelse. Men jag förstår att ni kan känna glädje och framtidshopp ändå, med varandra.
    Hoppas det går bra för dottern, det är en lång väg att gå, och att ni kan börja lita på henne igen.
    Jag hoppas ni ska bli en familj igen, som bara har glädje av varandra.

    Många Varma Kramar
    /Maggan

    SvaraRadera
  6. En sån tur att du finns och kan ge trygghet.
    Hoppas att allt löser sig till det bästa för er alla.
    Ha en skön helg
    Kram
    Agneta

    SvaraRadera
  7. åh vad starkt av dig att berätta! frågade ju dig i förra inlägget, men alltid upp till dej om du vill svara....förstår att det måste vara jätte tufft på många sätt....du är stark! Och din gubbe med! Jättefin bild på tjejerna! Varmt lycka till med allt och alla. Ha en skön helg och många kramar till dej!!

    SvaraRadera
  8. Livet är inte en dans på rosor. Jag tror att vi alla har lite knaggliga vägar att gå på ibland. Du har gjort en fantastisk insats , det är starkt att ta på sig en sådan uppgift. För tjejerna måste det vara fantastiskt att ha en mormor som ställer upp. Men man älskar ju sina barnbarn som sina barn. Hoppas verkligen att din dotter blir frisk och att allting ordnar sig till det bästa. Du har gett oss ett stort förtroende. Jag beundar dig även för det !! Stor kram // Eva

    SvaraRadera
  9. Din historia griper tag i en...
    Påminner oss om vad alkohol kan ställa till med.
    Jag önskar Dej och Din familj all lycka för framtiden, och hoppas innerligt att allting kommer att lösa sej på ett så bra sätt som möjligt till slut.
    Vilken fantastisk Mormor Du är som orkat hålla ihop familjen så trots allt, och kunnat ge tjejerna en trygg uppväxt.
    Är säker på att Du många gånger inte alltid haft det så lätt.
    Oron och ångesten över alkoholens fördärv har nog hållit många oroliga anhöriga vaken om nätterna.
    Har själv erfarenheter av "den negativa biten" och levt med "klumpen i magen".

    Starkt av Dej att orka berätta och dela med dej.
    Om fler vågade, så hade färre känt sej ensamma...
    Tack!

    Massa kramar till Er!
    J:son

    SvaraRadera
  10. Tack för att du berättar din/er historia. Det är sådana historier från det verkliga livet som berör. Skönt att din dotter är på väg ur sina svårigheter. Hoppas det går bra för henne. Du har förstås mycket glädje av dina barnbarn. Man får ta en dag i sänder och njuta av det vackra i livet.

    SvaraRadera
  11. Fantastiskt starkt av dig att berätta. Jag är djupt gripen. Dina dotterdöttrar har verkligen "valt" rätt mormor! Som mormor själv, förstår jag dig, men hade jag vågar berätta på boggen??? Tveksamt!
    Jag beundrar dig och önskar er alla, att det må gå bra!
    Stor och varm kram, Monica

    SvaraRadera
  12. Så godt at du kunne stille opp for dine barnebarn.
    Livet er ikke alltid så greit.

    Klem Fredrikke :O)

    SvaraRadera
  13. Tack för att du berättade! Har undrat men inte velat fråga... Vad skönt det måste vara för tjejerna att ha dig! Och vad skönt att du till slut innan dess började prata om problemet och inte höll det för dig själv längre. Var stolt över dig själv!
    Underbara fågelfoton som din man tagit!
    Synd att ni får vänta med resandet, men ni verkar ha varit på många exotiska platser. Du får drömma dig bort till dem med hjälp av souvernirerna så länge. Tids nog skall ni ju kunna ta en tur igen.
    Ha en riktigt skön helg!
    Kram!

    SvaraRadera
  14. En jättejättekram till dej, Maidi.

    SvaraRadera
  15. Vilken tur att du finns och att du orkat och fortfarande orkar! Livet är ingen dans på rosor det har många verkligen fått erfara.Det är synd om dottern din och jag hoppas verkligen att det kommer en ljusning för er alla. tack för att du berättade då slipper jag att undra mera. Ha det gott och njut av livet. Kram

    SvaraRadera
  16. Hej!
    Jag läser din rader och tänker: Du är en skatt, en resurs, en kärleksfull mamma och mormor, med ett stort och varmt hjärta, en tillgång för de dina som behöver dig!!
    Tack för att du delar med oss och kanske ngn läser som behöver veta att det finns andra som inte har det lätt alla dagar.

    Jag har som barn tidvis vistats hos mina morföräldrar och vet hur viktig du är!!
    Styrkekramar / Bea

    SvaraRadera
  17. Tur att du och "gubben" finns. Ibland blir inte livet som man tänkt, men det blir värdefullt för en på andra sätt.
    Du kommer att ha en alldeles speciell plats i tjejernas hjärtan for ever!!
    Trevlig helg! Kram

    SvaraRadera
  18. Vilken gripande historia..många varma kramar Anne

    SvaraRadera
  19. Tur att NI finns till för era barnbarn.
    Hoppas allt går åt rätt håll för er dotter.
    Kramar till ER ALLA.
    EVA

    SvaraRadera
  20. Vilken tur din dotter har och vilken tur dina barnbarn har.....jag säger bara, vilken tur!

    Det din dotter råkat ut för är med största sannolikhet inget ovanligt, ens i vårt samhälle, men att göra som du gör, finnas till hands för hela familjen är bara så storartat.

    All min beundran till dig och din nuvarande man och alla berörda. Så fint, jag blir alldeles tagen av alltihopa och av dig också!

    Grymt bra!

    Men du skriver ju som om du aldrig gjort annat, skriv din livs historia nu och så har du ju i alla fall alla oss här på bloggen som läsare, det är det inte alla som har redan från början!

    Kramar i mängder till en modern superMom och superGrandMa!

    SvaraRadera
  21. Jag beundrar dej, du är en mycket stark och fin kvinna, men vad gör man inte för sina barn och de "små"
    Massor av styrkekramar från mej.
    Birgit

    SvaraRadera
  22. Vilka vackra töser o vilken vacker person du är som tar dig an dessa. Imponerande. Mina barns pappa är missbrukare..ha lärt mig under åren att det aldrig går att lita på en missbrukare. Tur att jag hittade en man (blivande maken) som avskyr att bli full, här festar vi med god mat, godis o kärlek i massor istället. Barn behöver lugna, stabila förebilder..såna som du och vi. I mitt jobb möter jag oootroligt många ungdomar som lever med missbrukar-föräldrar, jag blir nerringd på loven av dessa för då ligger mamma/pappa däckad eller trakasserar dem.. Vad FAN, kan vuxna ta sig i kragen o ta hand om sina barn, inte tvärtom!?! Inte meningen att dissa din dotter..du vet vad jag menar...
    Kram Git

    SvaraRadera
  23. Du är guld värd o din man oxå!
    Det finns nog hopp för din dotter!
    Ha en skön helg tillsammans med dina kära,o kom ihåg att ta väl hand om varandra!
    Kram! Märta

    Tar emot utmaningen,ska lägga in den i bloggen,kanske idag.Jag har haft ett barnbarn här en vecka,så det har inte blivit av att blogga!
    Ännu en bamsekram!

    SvaraRadera
  24. Modigt av dig att berätta din historia! Allt ordnar sig till det bästa till slut ska du se!
    Fint att flickorna har dig ... och att du finns där även för din dotter!

    God fortsättning!
    Kram Vivan

    SvaraRadera
  25. Vilken styrka att berätta detta för oss här ute. Då har du och din familj kommit långt och framtiden kan vi bara hoppas att den blir ljusare för er.
    Tur för barnbarnen att ni ha funnits.
    Jag tror att en "skyddsängel" vakar över er nu och hjälper er efter vägen.
    Lycka till i framtiden och var rädd om er.

    Kram Birgit

    SvaraRadera
  26. Så fina flickor och så fint du berättar om er historia! Sån trygghet ni ger till dem och så bra att ni finns till för dem. Hoppas att det ordnar sig för din dotter också.
    Varma kramar till er!

    SvaraRadera
  27. fint och gripande, en varm styrkekram kommer här//lotten

    SvaraRadera
  28. Vilken tur för tjejerna att det finns en mormor som ställer upp i alla lägen. Hoppas det går bra för din dotter nu. Håller alla tummar jag har.
    En bamsekram till er alla.
    Birgtta

    SvaraRadera
  29. Hej!
    Tack för din hälsning!
    Tur för fina flickorna att du finns! Jag hoppas att det går bra för din dotter!
    Önskar dig en skön söndag!
    Kram Sirpa

    SvaraRadera
  30. Du starka quinna och mormor...dina barnbarn har verkligen tur som har dig och "gubben"
    Jättefin bild på dina barnbarn, jag hoppas av hela mitt hjärta att det ska gå bra för din dotter...
    Kram

    SvaraRadera
  31. Jag tror att de flesta en dag kommer till den dagen då de berättar lite av personen bakom bloggen. I ditt fall var du modig och vågade berätta mycket. Jag bugar mig inför ditt mod!
    Skriv den där boken...om inte annat så för dig och tjejerna!
    Söta tjejer och en härlig mormor!
    Jag vet vad alkohol kan ställa till med och hoppas att din dotter har kraften att ta sig ur "eländet".
    Får nästan tårar i ögonen av din värme!
    Kram på dig!
    Elle

    SvaraRadera
  32. Godmorgon min vän.
    Sitter här och har läst din historia. Har nog inte undrat egentligen. Inte heller velat fråga, för jag tror att vill man berätta så gör man det till slut.

    Det gjorde du ju nu.

    Jag hoppas innerligt att det kommer gå väl för din dotter. Att hamna där hon är, är ett helvete!
    Dina barnbarn är lyckligt lottade som har dig och "morfar".

    Det som du skrev i kommentaren hos mig instämmer jag fullständig i.
    Vissa finner man tonen med direkt. Har mött ett par bloggvänner och ser gärna att man kan möta flera.
    Inbillar mig att vännskap som startar med några ord på en blogg kan utvecklas till något stort.
    Man lär på en måte varandra att känna innan man möts.
    Så har ni vägarna förbi så titta in.
    Dörren är alltid öppen här för goda vänner.

    Lika kallt och frostigt idag. Var ute vid halv 8 och fotade månen. Skrämde upp alla fåglar vid äppelbordet med blixten hihi.
    De äter och tjattar och kalasar för full.
    Nu ska jag ta mig en kopp kaffe. Njuta av denna vackra men kalla morgon.
    Sköt om dig, ta hand familjen.
    Jag finns här och tittar in igen.
    Kjempeklems tilbake :))

    SvaraRadera
  33. Vilken tur för dina barnbarn att de har dig!

    Jag har också undrat varför de bott hos dig (nyfikenhet är nog en vanlig egenskap), men jag har inte velat snoka, har tänkt att om du vill berätta, så gör du det! Starkt gjort!

    Problemet med alkohol är bra mycket vanligare än man vill/kan tro!

    Sköt om er!
    Kram
    Frida

    SvaraRadera
  34. Ja det är tur att det finns en varm go mormor i dig som är stark och orkar och kan ha flickorna hemma hos dig. Starkt att du orkade berätta här för hos i blogglandia.
    Kramar:)

    SvaraRadera
  35. Sträck på dig gumman!!!!!!!
    fothälsning!

    SvaraRadera
  36. Vilken tur att du finns där för dem och kan hjälpa och stötta! Du gör att familjen ändå kan hålla ihop. Du är suverän!
    Kram Kicki

    SvaraRadera
  37. Vilka fina barnbarn du har,tur att de har en sån stark och fantastisk mormor.Hoppas att allt ordnar sig till slut.
    Kram

    SvaraRadera
  38. Tur att du finns och VÅGAR .....
    Min mamma säger precis som du gjorde en gång, nämligen akvileja. Visst låter det vackert!
    Fortsatt trevlig söndag
    Birgitta

    SvaraRadera
  39. Vilken tur dina barnbarn har som har en mormor som du. Tyvärr har inte alla barn samma tur.
    Jag hoppas att det ordnar upp sig för din dotter. Jag hoppas också du känner att du är värdefull ...
    Kram

    SvaraRadera
  40. Så härligt för dina barnbarn att du finns.
    Kram!!

    SvaraRadera
  41. ååå vad du är fin, vilken otrolig tur dina barnbarn har att just du är deras. Jag önskar dig all lycka i världen. Kram/INgela.

    SvaraRadera
  42. Härligt att ni finns där å kan ge stöd! Så viktigt för unga!

    SvaraRadera
  43. Barnen kan vara glada över att du finns för dem. Du kan faktiskt vara deras räddning. Ja, vi har alla våra hemligheter och alla har vi en historia om vi vågar berätta. Starkt av dig. Jättekram!

    SvaraRadera
  44. En otrolig styra av dej att orka skriva dessa ord om dej och de dinas vardag. Livet kan verkligen vara både ris och ros och kan kännas förjä_ligt ibland. Men du besitter en styra som heter duga. Sådan tur att du finns!
    Sköt om dej nu och jag skänker Er Alla en tanke.
    STORA kramen, BI

    SvaraRadera
  45. Råkade trilla in på din blogg och blev verkligen rörd. Iband får en del kämpa mer än andra här i livet men ´ni är verkligen guld värda som tar hand om flickorna. Lycka till i fortsättningen.

    SvaraRadera
  46. kom till din sajt genom en annan när jag var och surfade.vilken tur töserna har,som har er.
    skälv uppvuxen i ett hem med flaskan på bordet.
    så därför säger jag vilken tur de har.

    stor stor kram till er alla.
    hoppas din dotter finner styrkan någonstans stå mot spriten

    SvaraRadera
  47. Det kniper till i mitt hjärta när jag läser det du skriver.
    Underbara Du.Tur att du är den du är.
    Många kramar till dig från mig.
    Annika

    SvaraRadera
  48. Vad trevligt att du ville berätta. Har också funderat en del kring det här. Och att din dotter är så modig att hon tillåter dig är också starkt gjort. Hoppas hon är lika stark när det gäller behandlingen så hon kan bli en mamma som barnen vill vara hos.
    Kram Elzie

    SvaraRadera

Bloggintresserade

Bloggarkiv