Herregud vad mycket det händer på jobbet just nu. En del av er kanske kommer ihåg mitt nya fruktansvärda arbets-schema. Detta schema förde med sig att många bestämde sig för att inte jobba övertid i Oktober som någon slags protest. Många valde ändå att jobba över av olika orsaker och det förde med sig att de blev hotade på olika sätt av sina arbetskamrater.Lagledarna avgår en efter en och alla småcheferna byter plats så det känns inte så tryggt just nu.Idag är det Fredag och jag har sovit halva dagen efter att ha jobbat 4 st 12-timmars nätter på raken.Inte tusan låter det speciellt hälsosamt?De har också lagt in en timmes obetald rast mitt i natten och vad ska man göra en timme på natten?Normalt hade vi spelat kort som vi alltid gjort men de har ju kastat om i lagen också så det gamla kortspels-gänget har splittrats.Ja, jag har i alla fall julpysslat för det mesta bara för att hålla mig vaken.Lite istappar och julstjärnor har det blivit.

Beskedet kom idag och jag är en av dem som kan pusta ut för den här gången.Man kanske inte tänker på det så ofta annars men när man varit på mammografin så går man och väntar på beskedet för då helt plötsligt börjar man undra och fundera.Man kan ju aldrig känna sig riktigt säker men det känns i alla fall skönt när beskedet är positivt.
Sonen har varit i USA i 2 veckor och nu när han kommit hem ville jag att han och hans Kevin skulle komma på middag i morgon Lördag.
Javisst sa han småskrattande men det blir nog en person till då. Jaha sa jag då, och hur länge har du dolt detta då undrade ju jag.
Sonen har alltid varit hemlighetsfull av sig men nu står jag inför detta att det kommer en person till på middag i morgon.
Jag har fått reda på att hon heter Helena men det är det enda jag vet.
Jag ringde honom nu på eftermiddan och undrade om det var något som Helena absolut inte åt.
Ja det glömde jag säga, hon är vegetarian och äter absolut inget som kommer från djur.
Snacka om att jag har problem nu. Jag som hade tänkt göra min goda Ädelfilé.
Här nedan är sonen när han var runt 4-5 år och då var han inte ett dugg hemlighetsfull.
Koftan han har på sig stickade jag och jag t.o.m. växtfärgade garnet.
Då var man ambitiös minsann.
Håll nu tummarna för min middag i morgon för den kanske blivande svärdottern.

Kramas med varandra