Nu säger vi tack och adjö.....

......till torpet..
Det känns så jättekonstigt men samtidigt otroligt skönt att allt gick så smidigt och bra nu när vi hade bestämt oss för att sälja..
Igår var vi uppe en sista gång med köparna som redan börjat installera sig.  Vi ville visa dom en del saker som de bör tänka på . Det roliga är att det känns som om man känt dessa människorna länge och det känns så självklart att just dom ska vara där nu. Perfekt helt enkelt..

"Eva" du har undrat hur jag ska kunna lämna alla smultron men jag har faktiskt tagit med mig flera plantor hit hem. Harriet var överlycklig över alla smultronplantor och hon ska göra smultrontårta till midsommar :)

Vi har ju i flera veckor åkt fram och tillbaka och fyllt bilen med saker vi ska ha kvar. I Onsdags hade jag hört att det skulle vara marknad i Nossebro så vi åkte in och kikade där..

Sockervadd och kanderade äpplen som kan få tänderna att trilla ut på vem som helst..

Massor av fina drömfångare hade indianerna..

Kläder till både huvud och fötter fanns det gott om.

Käcka gubbar som ville sälja sina skivor.. Den ene sa att det var bara kanonbra "bitar" på hela skivan..

Självklart fanns det också en massa garn.... Det här är bara en bråkdel av allt som fanns för det var en stoor marknad som vi kommer att besöka igen.. Sista Onsdagen i varje månad finns den där..

Igår när vi kom hem sent på eftermiddan var det fortfarande varmt och skönt så det blev ett härligt balkonghäng..

Fira att vi äntligen är klara med allt torpjobb fick vi ju också göra.

Kram på er

Maidi

Med blandade känslor............................

säger vi nu tack och adjö till torpet.  Vi har åkt fram och tillbaka och tömt undan för undan och just idag plockade jag ner våra fina prydnader på dasset.. De ska nu få pryda ett annat utedass.. Rövskrapan, våra bilder och toiletskylten åkte ner.. :)

När vi hade vår vecka uppe i Jämtland blev det helt plötsligt budgivning på torpet så det blev lite pirrigt. Idag när vi för förmodligen sista gången sovit där i vårt torp vaknade vi tidigt till en krispig morgon..

Klockan 9.00 skulle köparna (de som vann budgivningen) komma med en besiktningsman.

Han förklarade för oss alla vad det gick ut på och han  skulle bara tala om alla fel sa han. Det blev ändå så att han sa en massa positiva saker som i alla fall vi blev glada över.

Krypgrunden under den nya utbyggnaden gås igenom här. Jag kan säga att jag hade aldrig krupit in där.

Hela huset gicks igenom grundligt och här är det taket som kontrolleras.

Vädret var härligt hela dan så vi kunde vara ute och när den goe besiktningsmannen lämnat oss gick vi runt och visade lite hur en del fungerar..

Vi känner oss så jättenöjda med Björn och Harriet som nu ska ta över efter oss. Man vill ju inte sälja ett sånt ställe till vem som helst men vi kände att de kommer att ta hand om det på rätt sätt.

Jag frågade alla inblandade om det var OK att de hamnade på ett blogginlägg och det var det.. Efter alla timmar med besiktning och genomgång skulle vi till Lidköping för att skriva kontrakt..

Visst ser de lyckliga ut.. Jag tror de kommer att bli perfekta där uppe vid Hunneberg.. Jag har förresten bett dom att de ska starta en blogg om torpet så vi får se vad som händer där. Vi får väl se men hoppas på det gör jag.

En liten bild på vår goa mäklare får ni också........

Som ni förstår så är jag och gubben ganska nöjda ikväll för vi ville ju sälja men jag tror nog att Björn och Harriet  är minst lika nöjda.. 

Kram på er

Maidi

Fint besök

Hej på er.. 
I över 1 vecka har vi varit uppe i torpet och där är ju som sagt uppkopplingen så seg så jag har knappt haft datorn på.
"Gubben" är sjukskriven inför en liten operation så därför har vi kunnat vara där uppe så länge.. Vi har städat och fejat i alla skrymslen och trädgården är så ren från löv som den aldrig varit förr..
Vi ska ju försöka sälja så det har ju blivit lite extra putsning den här gången.
De första dagarna förra veckan låg det faktiskt lite snö kvar där men blåsipporna vid husknuten blommade fint.
Är det förresten någon som vet vad det är för skillnad på de här 2 sorterna , de till höger måste väl vara något annat?

En dag mitt i veckan regnade det och då försvann den sista snön. Dagarna efter det hade vi jättebra väder att jobba ute i.

Vi gick där och pulade med olika saker och fåglarna kvittrade  runt oss. Så hör vi en konstig fågellåt som gör oss förbryllade...

En stor vit höna kommer spankulerande in på tomten till oss..

Hönan sprang där runt oss precis som om hon var hemma men hon förstod att hon skulle hålla sig ifrån Knutte i alla fall.

Vi trodde ju att hon tillhörde bondgården som ligger en bit nedanför oss så 2 gånger bar vi ner henne dit och släppte henne på gården, men båda gångerna kom hon tillbaka..

Senare fick vi höra att några "idioter" som var trötta på sina hönor hade släppt ut dom i skogen. Kompisarna till den här hönan hade räven tagit för de hittades döda. Nu är hon i alla fall omhändertagen av en annan bondgård som hade massor av hönor..

Ja vad gör man då i över en vecka när man knappt har något Internet.. Jo man gör färdigt en del UFO:n.

Draperiet blev klart bl.a. och här har jag hängt upp det vid balkongdörren här hemma vilket inte gick så bra.

Först fotade jag innifrån:

Då syntes det inte så bra som ni ser.

Det gick inte så mycket bättre att fota det utifrån heller och dessutom är det varken blockat eller pressat men ni ser ju hur det ser ut i alla fall :)

Det kommer ju liksom inte till sin rätt när det inte hänger där det ska hänga..

Idag är det ett ruggit väder här hos oss och det blåser som bara den..

Jag förstår inte att det alltid ska blåsa här.   Jag måste i alla fall ta mig i kragen och gå ut med Knutte nu för annars händer det väl en olycka..

Gubben är inne på sin operation av ett ljumskbråck så jag ska göra lite god mat tills han kommer hem.

Kram på er

Maidi

Snögränsen

Förra året visade jag tydliga bilder på var snögränsen går..  Det har varit barmark en längre tid här hos oss för den snö som kommit har snabbt försvunnit..  Nu skulle vi till torpet i helgen och varför blir vi förvånade? Vi vet ju hur det är där men ändå...
Den lilla backen upp till torpet från stora vägen är snögränsen..

Det är ändå rätt kul med snön för då kan vi se spår efter vilka som varit på besök..

Det syns allt på bilderna att solen har lite svårt att ta sig hit den här tiden på året men ett par timmar kunde vi sitta ute i alla fall.

Precis där vi satt stack den här upp lite lagom makabert..  Kalla handen sa gubben och nog såg den kall ut..

Solen försvann och då eldade vi en del.. Genom åren har vi samlat på oss en hel del och mycket eldade vi nu upp.

På kvällen var det dags för Earth Hour så då blev det mera eldning..

Knutte snurrade in sig i min stickning och visst ser han nästan ut som en Afghan-hund..

När vi kom hem på Söndan var det dags att testa mitt nya Rulleråns-järn som jag visade i förra inlägget.   Jag har samlat på mig 3 olika recept och nu var det inte främst Rulle-rån jag ville göra utan efterrättsskålar.

Jag tog gubben till hjälp för det här var ingen lätt match..  Först visste jag inte hur tjock smeten skulle vara och inte hur varmt järnet skulle vara..  Vi fick prova oss fram och över hälften av smeten blev bara smulor men goda smulor..

Här kommer första försöket:

Inte så lyckat som ni ser..  Här är andra försöket :

Skam den som ger sig.. Nog tusan ska vi få till det sa vi.....

Och vi kunde senare på kvällen njuta av fina efterrättsskålar med messmörsglass och hjortronsås..  Receptet till det såg jag på halvåtta hos mig förra veckan. Finns på recept.nu

Ha det så bra tills vi hörs igen..

Kramtill er alla

Maidi

Dunkelt

Idag, bjuder jag på lite dunkla bilder från torpet.. Jag har ju tidigare berättat att solen aldrig kommer åt där den här årstiden för stora, höga Hunneberg skymmer den. 
Det är så här, att vi har bestämt att vi ska försöka sälja torpet i år. Vissa av er tror väl inte att vi är riktigt kloka eftersom det är så himla fint där på sommaren.. 
Både jag och gubben har stora delar av våra hjärtan i Jämtland och det är nog där vi vill vara på somrarna i framtiden så därför blir det så här..

Anledningen till att vi åkte upp just den här helgen var att vi eventuellt har några spekulanter..

Två systrar vars morfar växte upp där vid sekelskiftet någon gång.. Det är ju extra roligt om man kan sälja till några som har anknytning till stället.

När dom kom var en av deras män med.. Vi visade dem runt i alla byggnaderna och berättade så mycket vi kunde.

När rundvandringen ute var klar gick vi in i stugan och fikade.. Vi hade tänt i kakelugnen för att höja mysfaktorn lite.  Det är ju inte helt rätt årstid att visa upp detta stället men de var helt klart intresserade.

Gubben hade gjort i ordning ett bildspel med sommarbilder som de fick se och de var alldeles lyriska..

Vi talade om att om de inte hör av sig kommer vi att kontakta mäklare i Mars-April så de har lite tid att fundera..

Vi har egentligen ingen brådska att bli av med det och kan gott ha det kvar en sommar till men nu när vi bestämt oss kan det vara skönt om det går fort..

Min fina målade sten vid ingången kan jag nog inte ta med mig för den är rejält tung.

Håll tummarna nu

Kram på er

Maidi

Hej torpet

Hej på er.. Tänk vad dagarna försvinner en efter en.. "Gubben" har varit ledig i mellandagarna och då blir det ju lite annorlunda än när jag är ensam med Knutte.
Vi brukar alltid fira Nyår uppe i torpet och det gör vi för "Knutte", så att han inte ska behöva vara livrädd för smällare i flera dagar..
Igår packade vi ihop oss och lastade bilen.
Kom nu matte,, vi ska åka nu..

Vädret var riktigt strålande när vi åkte. Solen sken och det var vitt och fint längs vägarna..

När vi pulsat oss in till torpet blev vi välkomnade av min prydnadsspade som jag naturligtvis glömt att ta in..

Det enda tråkiga med vårt torp är att den här årstiden orkar inte solen sig upp över berget så det är alltid lite dunkelt hos oss..

Gubben började i alla fall skotta små gångar framför allt till dasset..

Medans han skottade skulle jag packa upp allt vi hade med oss. Mat för flera dagar, handarbeten, tekniska apparater, rena lakan + en hel del annat.

Maten skulle ju in i både kylen och skafferiet men när jag öppnade skafferidörren blev jag både ur-förbannad och ledsen.

Det är visserligen ovanligt länge sen vi var här uppe men så här jäkligt hade väl ändå inte mössen behövt kalasa..

Vi fick slänga precis allt som stod där inne och det svarta som nästan ser ut som aska är stora sopsäckar som de har finfördelat till pulver och byggt nån slags grotta av.

Handskar hade jag på mig under det här arbetet och det var nog tur det för rätt som det var hoppade det ut en liten mus rakt på mig och efter en stund visade sig en till..

Vi fick ju naturligtvis inte tag på dem så de är här hos oss någonstans..

Knutte har vaktat vid skohyllan i hallen hela natten så han vet nog var de är.

Dessa "stoppa mus-sakerna" har vi i flera kontakter och de har funkat i flera år, men mössen har väl lärt sig nu att det inte är något farligt.

Det blev ju en himmelens massa extraarbete nu men då var det ännu skönare när gubben kom in med en källarsval öl.

Måste bara visa också vad vår Japanska julklapp är för någonting. Vi fick ett separat brev lite senare där de talade om vad prylen hette så då kunde vi googla fram förklaringen.

Hagoita (羽 子 板 "はごいた") är rektangulära trä paddlar, med ursprung i Japan, skenbart används för att spela hanetsuki, men ofta i stället tjäna mer dekorativt syfte. Dessa är ofta målade, vanligen med lack, med gynnsamma symboler, eller dekorerad med komplexa silke collage. Denna tradition går till 17-talet, och även om spelet i sig är numera sällan spelas crafting dekorativa hagoita fortfarande vanligt förekommande. De är i allmänhet säljs på traditionella mässor (hagoita Ichi) som hålls i december. I Tokyo, de säljs på helgedomar, särskilt Asakusa och Furukawa Fudo

Nu vill jag önska er alla Ett Riktigt Gott Nytt År

Kram på er

Maidi