Levadavandring

Jag och gubben ser ofta på det här programmet "Det stora äventyret". När jag ser på det tänker jag på när vi själva gjorde vår Levadavandring på Madeira..
För er som inte känner till det ska jag kort försöka förklara vad en levada är.
Madeira är inte någon stor ö men klimatet skiljer ganska mycket på norra delen och södra delen.
Det regnar betydligt mycket mer i de norra delarna men det är i de södra delarna man kan odla t.ex. alla de goda bananerna de har. För att få vatten till de södra delarna har man då för många, många år sedan grävt vattenledningar i naturen och dessa vattenrännor kallas då för levador. De finns överallt på ön och det är väldigt populärt för turister att göra vandringar längs dessa.
Vi gillar utflykter av alla slag så vi valde en dag att följa med på en vandring.
I våra guideböcker och på bilder på nätet hade vi ju sett att det kunde vara en fin naturupplevelse.

Nu är det ju det här med vädret, det kan man ju inte styra över tyvärr så när vi steg ur den lilla bussen framme vid starten på vandringen fick alla slänga på sig sina regnkläder.

Här på första bilden ser ju vägen helt okay ut så det var ju bara att börja vandra trots regnet och den kraftiga blåsten.

När vi gått i ca 10 min. kom vi till slut till själva levadorna och då ändrades "stigen" direkt. Stig kan man nog inte kalla det för vi skulle gå på en stenläggning som inte var bredare än 20 cm. Halt av regnet så man fick verkligen spänna sig för varje steg man tog. På den ena sidan hade vi vattenrännan och på den andra ett ynkligt repstaket och från det var det ett stup på säkert några hundra meter. Inget för höjdrädda kan jag säga. 

Det enda att göra var att ta ett steg i taget och titta hela tiden var man klev. Fanns inget tillfälle att ta bilder där inte. 

Till råga på allt fick vi ju möte ibland men då klamrade jag mig fast vid vattenrännan.

Den här vandringen hette något med "de 25 vattenfallen".

Det fanns inte en chans att jag skulle kunna njuta av några vattenfall, jag var ju dyngsur hela jag för under regnponchon blev man ju så svettig så jag hade kunnat vara utan den.

Vi stannade vid ett vattenfall för att luncha med medhavd picknick men inte ens det var mysigt. 

Hur som helst så kom vi efter nästan 3 timmar fram dit vi trodde att nu äntligen var det över men inte var det det inte.

Då skulle vi gå genom en kolsvart tunnel som var 800 m lång. Guiden hade en liten box med små ficklampor och några av oss fick låna en varsin men han sa att vi måste vara 4 st på en lampa annars fick vi använda lampan som finns på mobilen. 

Det är svårt att riktigt förklara hur hemsk den här utflykten var , men jag kan berätta att gubben hela tiden gick bakom mig, klappade mig på ryggen och sa flera gånger att han var så stolt över mig.. Men vad skulle jag göra, jag kunde ju inte vända om så det var ju bara att knalla på.

Nästa gång ska vi noga kolla upp vad det är vi ger oss ut på.

De här som är med på "Det stora äventyret " gnäller mest hela tiden tycker jag så jag skulle vilja slänga ut dom på den här vandringen i likadant väder som vi hade.

Det var härligt att komma ner till civilisationen igen och där sken solen och vi torkade snabbt upp.. En god öl med ett engelskt par som var med på vandringen fick det bli.. De var inte heller så förtjusta i den här vandringen men vi blev överens om att det ändå var kul att vi genomlidit den :)

Avslutar med dagens Madeiradörr..

Kram på er alla

Maidi